Den konkreta poesin som uppstod under 1950-60-talet är ett bra exempel på hur konst och poesi blandas till nya spännande uttryck. I Sverige användes begreppet konkret poesi för första gången då konstnären Öyvind Fahlström publicerade sitt manifest för konkret poesi 1954. Ett manifest som hade den typiska konkreta rubriken ”Hätila ragulpr på fåtskliaben”. Konkret poesi innebar att språket betraktades som ett fysiskt material som kunde böjas och formas på den tryckta sidan eller i ljud och bildmönster. Grammatiken och de enskilda ordens betydelse fick stå tillbaka för visuella och auditiva experiment. Fahlström utgjorde tillsammans med konstnärer och poeter som Åke Hodell, Leif Nylen, Bengt Emil Johnson och Carl Fredrik Reuterswärd kärnan inom den svenska konkreta poesin.
Ett exempel på svensk konkret poesi är Åke Hodells dikt ”igevär” från 1966. Dikten består av flera sidor som bara innehåller bokstaven ”i” och avslutas med gevär. I klippet nedan kan man höra Hodell framföra ljuskonstverket där bokstaven ”i”, under uppläsningen, blir hängande i luften som en monoton mur av ljud.
Mer om den svenska konkreta poesin kan du läsa om på den här sidan: http://afsnitp.dk/galleri/konkretpoesi/
Den konkreta poesin har sin tur sitt ursprung i dadismen med dess lekfullhet och respektlösa hantering av språket . Den tyska konstnären Kurt Schwitter (1887-1948) som är känd för sina collage som han kallade för Merz och för sina ljuddikter, var en viktig inspirationskälla för de konkreta poeterna. På Ubuweb, som är en stor samling med avantgardistiskt material som gjorts tillgängligt gratis för undervisning, hittar man bland annat några av Kurt Schwitters ljuddikter ur sviten ”Ursonate” (1922-32)
Lyssna på några av Kurt Schwitters verk på Ubuweb: http://www.ubu.com/sound/schwitters.html
Läs mer om Kurt Schwitter på hemsidan: http://www.schwitters-stiftung.de/english/
Från Sveriges Konstföreningars filmarkiv kan du också låna filmen:
”MERZ. En film om Kurt Schwitters.”, Pål Sletaune/Wenche Volle., 1991. 28 min. Norskt tal. VHS. En dokumentärfilm om den tyske dada-/multikonstnären Kurt Schwitters (1887-1948) som med sin gränsöverskridande ”enmanskonstriktning” Merz blev en av mellankrigstidens centrala konstnärer. Schwitters verk omfattar collage och måleri, nyskapande rumsskulpturer och abstrakt poesi.
Idag finns det i Sverige en stark koppling mellan poesi och konst bland annat genom tidskriften OEI. Leif Holmstrand och Per Thörn är två exempel på konstnärer som har gett ut diktsamlingar och som arbetar både med text och poesi i sina konstnärskap. I Per Thörns verk ”Röda rummet” har han till exempel sorterat alla orden i August Strinbergs roman i bokstavsordning:
Här nedan kan du lyssna på ett utdrag från verket:


