Historik

Konstföreningsrörelsens historik

Konstföreningstanken, ja, själva grundidén till vad en konstförening är skapades redan på 1730-talet av brittiska unga adelsmän i Rom. Ibland är det tur att vissa idéer förkastas, för det som de unga adelsmännen ville med konstföreningen var att vurma för mörka gamla tavlor samtidigt som man föraktade det samtida engelska måleriet. Efter några år förändrades inriktningen och fick en ny utformning som påminner mycket om vad vi idag förknippar med en konstförening, nämligen att uppmuntra samtida konst och att stimulera och öka allmänhetens intresse för konst genom utställningar och seminarier.

Annars är det Tyskland som betraktas om konstföreningens barnkammare. Det var efter Napoleonkriget 1815 som konstföreningsrörelsen fick fotfäste i Tyskland och blev en stor folkrörelse. Utställningar med tyska och utländska konstnärer arrangerades och ambitionen var att förmedla konst direkt mellan publik och konstnär utan mellanhänder som fördyrade inköpen. Konstföreningarna vände sig därför i första hand till en köpstark borgarklass, men man ville även nå ut till en publik som i vanliga fall inte hade råd att köpa konst. Lösningen var att man startade ett konstlotteri, där alla hade möjlighet att delta och ha chansen att vinna konst. Den konstbildande och pedagogiska tanken var en viktig grund för konstföreningen. Precis som idag kom konstföreningen också att bli en social mötesplats för konstintresserade.

I mitten av 1820 nådde konstföreningstanken Köpenhamn där Skandinaviens första konstförening bildades 1828. Den danska konstföreningen hade ett annat viktigt mål, som skilde sig från de tyska förebilderna, nämligen att köpa in konst och grunda en egen samling som skulle kunna visas permanent i lokalerna. I Sverige startades den första konstföreningen1832 och fick namnet Konstföreningen i Stockholm. År 1886 bytte föreningen namn till Sveriges Allmänna Konstförening som den heter än idag. Föreningen skulle förmedla konst, upplysa allmänheten om konst och verka för bildandet av ett svenskt nationalmuseum för bildkonst. Under slutet av 1800-talet följde många andra orter efter och allmänna konstföreningar bildades runt om i landet. 1865 bildades till exempel både Växjö och Göteborgs konstförening.

Efter andra världskriget började även arbetsplatskonstföreningar att dyka upp. År 1940 bildades den första arbetsplatskonstföreningen vid CAP fabriker i Göteborg och 1944 bildades Handelsbankens konstförening som under åren blev en viktig inköpare av svensk samtidskonst. I mitten av 40-talet började man diskutera om man skulle skapa en gemensam organisation för konstföreningarna, men det kom att dröja fram till 1973 innan riksförbundet Sveriges Konstföreningar bildades.

Lästips: ”Då och Nu: Svenskt konstliv under 150 år” av Bo Lindwall (Sveriges Allmänna Konstförening, 1982)

Kronologi

1832 Detta år fick Sverige sin första konstförening, nämligen konstföreningen i Stockholm, som sedermera ombildades till Sveriges Allmänna Konstförening, SAK.

1940 Den första arbetsplatsföreningen bildas vid CAP fabriker i Göteborg.

1945 Konstföreningsledare samlas i Stockholm för att diskutera en gemensam organisation. I stället blir Riksförbundet för Bildande Konst intresseorganisation för föreningarna.

1973 Konstföreningsledare, med Skånes Konstförenings intendent Uno Kampmark i spetsen, tar initiativ till en riksorganisation. Med Riksförbundet för bildande konst som fadder föds Sveriges Konstföreningars Riksförbund, SKR, i Visby den 2 juni 1973. Landsantikvarien, fil dr Gunnar Svahnström utses till förbundsordförande. 118 konstföreningar blev medlemmar detta första år.

1974 SKR får 15 000 kronor av museiutredningen MUS 65 för att utreda konstföreningsrörelsen och utredningen ”Den glömda folkrörelsen” sammanställs. Förbundet inleder sitt omfattande samarbete med Konstnärernas Riksorganisation, KRO, med en överenskommelse om villkor för konstutställningar.

1975 Året börjar med kris då SKR nekas statsanslag till verksamheten. Ett intensivt lobbyarbete resulterar i en vpk-motion, som med stöd av samtliga borgerliga partier utverkar 350 000 kronor till förbundet. Förbundet får en ny ordförande, folkrörelsemannen och kulturkämpen Bengt Andersson. Distriktsorganisationen startar med Stockholm, Göteborg och Malmö. Konstperspektiv kommer ut med sitt första nummer.

1976 Mycket arbete ägnas åt att kartlägga konstföreningarna. SKR kan det här året visa på 1167 föreningar, av dem 948 på arbetsplatser. 562 föreningar är medlemmar i förbundet och ytterligare distrikt organiseras.

1977 Distriktsorganisationen täcker stora delar av landet och den första ledarkonferensen hålls i Mullsjö. Kartläggningen av konstföreningarna inriktas nu på innehållet och SKR konstaterar att rörelsen omsluter en halv miljon enskilda föreningsmedlemmar.

1978 Grafikskojet florerar och SKR ingår i den expertgrupp som konsumentverket utser att arbeta fram en tryckfaktablankett. Förbundets status är etablerad och anslaget har i det närmaste fördubblats sedan starten. För första gången samlas ordförandena i distrikten till en gemensam konferens.

1979 SKR engagerar sig i frågan om statligt stöd till konstutställningar. Förhandlingarna med kulturrådet, kommunförbundet och KRO kompliceras av utredningen ”Stöd till konstutställningsverksamhet”, som starkt kritiseras av förbundet.

1980 Distriktens arbete utvecklas, i många fall med stöd från landstingen. Förbundets pedagogiska inriktning förstärks med ett forskningsprojekt i samarbete med universiteten i Uppsala och Lund, Fosamprojektet. Antalet medlemmar passerar tusenstrecket och är vid årets slut 1 071.

1981 Fosamprojektet koncentreras till Lund/Malmö där åtta konstföreningar deltar i konstbildningsstudier under ledning av fil kand Lone Mogensen. För första gången arrangeras en veckokurs för konstföreningsledare på Gripsholms folkhögskola.

1982 För att underlätta spridningen av grafik av hög kvalitet startar SKR tillsammans med medlemmar i Grafiska Sällskapet förmedling av grafikutställningar. Samarbetet med KRO utvecklas med ett avtal om utgivning och försäljning av grafik. Gemensamt bearbetas politikerna för en lösning på frågan om utställningsersättning.

1983 SKR fyller tio år och ägnar mycket tid och arbete åt konstnärernas utställningsersättning. Förbundet vill förstärka den konstbildande inriktningen med en utbildningssekreterare. Konstperspektiv utvidgas och den positiva utvecklingen bekräftas genom samarbete med ledande konstskribenter.

1984 Flera års kamp för en utbildningsavdelning kröns med framgång. Grunden läggs för en kunskapsbank och resurs i utbildningsfrågor. Förbundet arbetar oförtrutet, i samverkan med KRO och kommunförbundet, på frågan om utställningsersättning. Tillsammans med kommunförbundet genomförs en undersökning av kommun- och föreningsdrivna konstutställningar. Utredningen visar bildkonstens mycket dåliga villkor och väcker stor uppmärksamhet. SKR får lotterinämnden att mildra tillämpningen av lotterilagen.

1985 Genom tilläggsanslag av riksdagen byggs utbildningsavdelningen ut och arbetet med pedagogiska hjälpmedel påbörjas. En föreläsarkatalog för hela landet sammanställs. Konstperspektivs positiva utveckling fortsätter och upplagan ökar till 17 000 exemplar. Årets händelse är den första Konstens Vecka, där SKR deltar på organisationsnivå och lokalt. Förbundet får del av anslaget för ”Kultur i arbetslivet”.

1986 Idén om en konstfilmskatalog förverkligas. Dessutom sammanställs två utbildningspaket, ett ljudbildband om förbundet och konstföreningsrörelsen samt ett föreläsarpaket om konstgeschäft. Det första utbildningsmötet för distriktsstudieledare arrangeras. Bengt Andersson avgår som ordförande och ersätts av landshövding Britt Mogård.

1987 Detta år påbörjades arbetet med Konstföreningarnas hus på Limhamn i Malmö. SKR lyckas få överta en kulturbyggnad av Malmö stad. Bidrag till restaureringen ges av Malmö Förskönings- och Planteringsförening, regeringen och Statens kulturråd.

1988 SKR fyller femton år och firar det med stor invigning av det nya kansliet. Utbildningsavdelningen flyttas från Stockholm till Malmö och förbundets hela verksamhet samlas under eget tak. Servicen till konstföreningarna utvidgas med Konstföreningarnas årsbok, en handbok med information och hjälpmedel. En serie artiklar i konsthistoria, skrivna av professor Sten Åke Nilsson och publicerade i Konstperspektiv, ges ut i boken ”101 sidor konst” på Brombergs förlag.

1989 En skärmutställning sammanställs om förbundets och konstföreningarnas verksamhet och omfattning. Resurser satsas på utbildningsmaterial, som lånas ut gratis till föreningarna.

1990 SKR ställer ut på Svenska kulturhuset i Paris. Den välbesökta utställningen visar i sin ena del 25 konstnärer, valda av vart och ett SKR-distrikt, och i sin andra information om svensk konstföreningsrörelse. Konstperspektiv ökar sin upplaga till 19 000 exemplar och är Nordens största konsttidskrift.

1991 Utställningsersättning till konstnärer som ställer ut i konstföreningsregi blir äntligen verklighet. Tre SKR-distrikt får på försök möjligheten och villkoren tas fram i samarbete med KRO.

1992 Britt Mogård avlöses som ordförande av tidigare kulturminister Bengt Göransson. Inför jubileumsåret har förbundet 1820 medlemmar.

1993 SKRs 20-årsjubileum firas i Malmö. En ny policyskrivning i överensstämmelse med de åtta kulturpolitiska målen presenteras, med udd mot en negativ kommersialism och stöd för konstnärerna. ”Gamla” Konstfrämjandets diabildsarkiv deponeras hos SKR.

1994 Utställningsprojektet ”Företagens konst”, ett samarbete mellan SKR, Folkets Hus, Bygdegårdarna, ABF och Vuxenskolan för att synliggöra konsten på olika företag går av stapeln i oktober. Under hösten sänds TV-kursen ”Konst i Sverige”, tolv konstkvartar om svensk 1900-talskonst i samarbete mellan SKR och UR.

1995 Bengt Göransson avgår som SKRs förbundsordförande och ersätts av landshövding Ann-Cathrine Haglund. En vandringsutställning ”Grafiska tekniker” produceras i samarbete med Konstfrämjandet. Konstperspektiv firar 20-årsjubileum.

1996 SKR tar detta år över administrationen av Konstens Vecka från Riksutställningar. Konstnärerna Björn Melin och KG Nilson producerar konstbildningsmaterial för SKR i ämnena Bildanalys och Färg.

1997 SKRs samarbete med Konstfrämjandet upphör förutom i konstbildningsfrågor. Under året kan tillfälligtvis alla SKR-anslutna konstföreningar betala utställningsersättning. Ersättningen har från starten 1991 till nu gått ut till totalt 996 konstnärer.

1998 SKR firar kvartsekeljubileum och förbundsintendent Uno Kampmark avgår med pension efter 25 år i förbundets ledning. 1998 blir ett år av omprövningar, nytänkande och förnyelsearbete för SKR. Man producerar en vandringsutställning med skulptur, ”Där orden upphör”, för utlåning till konstföreningarna. Samarbetet med Konstfrämjandet fördjupas.

1999 Ann-Cathrine Haglund avgår som förbundsordförande och Christina Jutterström, f d chefredaktör för DN och Expressen, tillträder. SKRs centrala kursverksverksamhet får ny profil med aktuella kurser i olika delar av landet. Februaristart i Göteborg på temat samtidskonst. I Stockholm handlar det om konsthistoria med bl a samtidskonst, arkitektur och form/design och om ”Yrke: Konstnär”.

2000 Konstperspektiv debuterar på Stockholm Art Fair med egen monter i sällskap med Enno Halleks ”Psykosomatisk garderob”. Med nr 3/00 firar tidskriften sitt 100:e nummer och får nytt utseende och förnyat innehåll. SKRs nya hemsida söker sin form och en webbredaktör anställs. Förutom DO- och studieledarutbildning ges en kurs för övriga distriktsledare, kursen hålls i Växjö.

2001 Christina Jutterström avgår som förbundsordförande för att bli chef för SVT och ersätts t v av vice ordförande Stefan Hammenbeck. SKR och Konstperspektiv medverkar på Stockholm Art Fair. Två extra förbundsstämmor hålls. Konstperspektiv blir stiftelse med egen styrelse. SKR byter namn till Sveriges Konstföreningar och ny logga förbereds. En konstpedagog anställs på kansliet och projektet Offensiva strategier, en länk mellan samtidskonst och konstföreningar, sjösätts. En ny grafikbank ser dagens ljus. Förbundets hemsida blir klar.

2002 Cecilia Nelson blir ny ordförande. Fem utställningar med samtidskonst: Fotografi, Multiplar – 28 konstnärer, Måleri-måleriskt, Ruskig Ångest – Vem är rädd för Röd, Gul och Blå? och Samtal som konst/Konst som samtal, startar sin turné runt om i landet. Affischer, vernissagekort och pedagogiska boxar hör till utställningarna. Konstläger© genomfördes med en lägervistelse på Wanås, 5-11 augusti, och med lokal konstföreningsverksamhet under hösten. SVERIGES KONSTFÖRENINGARs handbok för konstföreningar kom 2002 ut i ny upplaga.

2003 Förbundet firar sitt 30-årsjubileum under förbundsstämman i Malmö. ”Samtidigt. Från modernism till samtidskonst ur folkbildningsperspektiv” är namnet på tre seminarier som anordnas under 2003: i Sundsvall 4-6 april, Sölvesborg 5-7 september och Örebro 7-9 november. Sveriges Konstföreningar ställer ut ”Multiplar – 28 konstnärer” på Sthlm Art Fair. I anknytning till utställningen arrangerar tidskriften Konstperspektiv ett seminarium om multiplar. Förbundet arrangerar en kurs i samverkan med Kommunförbundet.

2004 Under rubriken ”Ingen konst utan konstnärer” hålls två seminarier i Umeå respektive Malmö, båda i samverkan med konsthögskolorna på orten. Sveriges Konstföreningar medverkar på Sthlm Art Fair. Montern byggs av konstnärsgruppen Saldo och är uppbyggd kring statistik om Sveriges Konstföreningar och alla medlemsföreningarna är representerade i form av en skylt. På förbundsstämman bifalls distrikt Dalarnas motion om att förutsättningslöst utreda förbundets organisation avseende distrikten. Distriktsorganisationen utreds och diskuteras under året. Fyra arbetsplatsföreningar deltar i Sveriges Konstföreningars pilotprojekt ”Samtidskonst på jobbet”, som drar igång på allvar i augusti 2004. Under hösten 2004 startar Sveriges Konstföreningar och tidskriften Konstperspektiv communityn Konstkvarteret.se – en mötesplats för konstintresserade.

2005 Textil 2005 startar, tre utställningar och seminarier i Sundsvall och Göteborg som ska belysa den textila samtidskonsten ur olika aspekter. Genom ett samarbete med Riksutställningar kan konstföreningar låna Show Unit, ett mobilt utställningsrum för videokonst. Förbundet arrangerar två valberedningskurser för föreningarnas valberedningar. Sveriges Konstföreningar deltar på Sthlm Art Fair med monter och arrangerar ett seminarium om ”Samtidskonst på jobbet”. Förbundsstyrelsen formulerar nya visioner, mål och handlingsplan. Kansliet byter telefonnummer. Förbundet startar en blogg. En enkätundersökning görs för att undersöka föreningarnas inställning till distrikten.

2006 Anita Eriksson slutar som förbundssekreterare och Kalli Klement anställs som ny förbundschef. På förbundsstämman presenteras förslag om organisationsförändringar och upplösning av distrikten, förslaget avslås av stämman. Mångkulturåret 2006 uppmärksammas genom ett seminarium om mångfald i Gerlesborg. Förbundsstämmans utbildningsdag i Östersund handlar om samisk kultur. Förbundet lanserar Vecka 40, en landsomfattande manifestation för konstföreningar. Årets tema blir mångfald och riksinvigning sker i Kungsbacka En ny grafikbank med 9 kollektioner lanseras under hösten. Tillsammans med Förbundet Sveriges Museivänner arrangeras en föreningsdag. Handboken kommer ut i en ny tunnare upplaga, eftersom stora delar av materialet har blivit nätbaserat.

2007 Cecilia Nelson avgår efter fem år som ordförande. På förbundsstämman i Västerås valdes Ann-Christin Nykvist till ny ordförande. En ny vandringsutställning, en grafikbank, som speglade den samtida grafikens bredd och som bestod av 9 olika kollektioner med 47 konstnärer, lanserades tillsammans med en katalog. Ett samarbete med Centrum för Fotografi resulterade i ett seminarium, flera vandringsutställningar, en webbkatalog och en tryckt katalog. Konst och färg, ett digitalt konstbildningsmaterial såg dagens ljus liksom en önskealmanacka för år 2008 med konst och poesi. I maj lottades det första grafiska bladet ur förbundets stora samling av grafiska blad ut. Varje månad kommer ett blad att lottas ut bland förbundets medlemmar. ”Konstföreningsskolan”, en föreningspraktika, sammanställdes och gjordes tillgänglig på förbundets hemsida. Förbundsstämman diskuterade ett styrelseförslag om ändrad organisation och ändrad representation på förbundsstämman, ett förslag som skickades tillbaka för att ge mer tid till diskussion.

2008 Med stöd från Kulturrådet och i ett samarbete med Form/Design Center i Malmö, Konst, kultur och kommunikation (K3) på Malmö högskola och Konsthantverkscentrum påbörjades förberedelserna för vår stora konstbildningssatsning under 2009 som kommer att fokusera på det spännande mötet mellan konst och konsthantverk. En utställning om grafiska tekniker, ”Från skiss till färdigt verk”, från Sveriges Konstföreningars stora konstbildningsskatt, blir åter tillgänglig för medlemmarna. Vid årsskiftet 2008/09 flyttades administrationen av tidskriften Konstperspektiv till annan operatör med en omorganisation och nedskärning av förbundets kansli som följd. Tillsammans med andra folkrörelser, bildningsförbund, fackliga organisationer och kulturarbetarnas organisationer engagerade vi oss i ”Koalition för kulturdebatt” i syfte att påverka dagordningen för den kulturpolitiska debatten. Förbundsstämman i Mora tog ett första beslut om ändring i våra stagar så att förbundsstämman i framtiden kommer att genomföras vartannat år och att förbundet vartannat år istället genomför konstbildningskurser.